slimslender

Hej, hrrm hopp eller vad man ska säga.

Tristessen, den jävla tristessen. Jag startade den här bloggen på grund av tristessen. Jag gick för någon dag sedan igenom med min fru vilka mål jag har i livet. Många mål uppfanns och skrevs ner.

Ingen av dessa mål var att slappa, bränna tid, surfa på meningslösheter eller nått annat trist. Varför tillbringar jag då så mycket tid med att sysselsätta mig med meningslösheter ? Jag började fundera på när jag mår bra och kom på att löpningen, den lilla som jag hinner med, ger mig kraft och lugn. Löpningen sätter mitt fokus och gör mig tålmodig, vänlig och omtänksam. Så dåså, dags att sätta igång. Dags att må bra, bättre, bäst. Jag sätter upp en blogg, sätter upp tävlingsmål och tränar till dessa tävlingar så får vi se om satsningen gav resultat om ett år eller så. Inte vet jag varför en blogg skulle hjälpa men det känns som om man genom den visar vad man vill, typ, eller nått. Vi får se hur det går, kanske drabbas jag ledan med även det här och lägger av vad det lider. Just nu lever anden stark i alla fall.